Det var ett tag sedan

En bra beskrivning av mitt liv skulle vara att det händer massor men det händer inget. Ungefär. Skolan är mitt liv, hela mitt liv. När jag inte pluggar går jag mest runt och tänker på att jag borde. Imorgon finns ingen schemalagd tid, det är hemskt. För då måste jag plugga hela dagen. Vad då, ledigt? Nej snart är det ju tenta.

Jag låter kanske lite melankolisk, och kanske är jag det. Men jag måste komma på något nytt, för jag har ingen inspiration till något. Mapparna för september, oktober, november och december gapar tomma. Inga bilder. Ingen kreativitet. Men hur ska jag hinna? All min kreativitet går åt att organisera mitt pluggande. Blä. Ja... Ett litet avbrott vore skönt.

Det här gör mig uppriktigt sagt jätteledsen...

Jag tänker mig in i situationen att jag skulle gå upp tidigt på Michel, klätt mig fint, planerat hela helgen, kanske veckan, utan att han dök upp.

Nej. Fy. Usch. Stackars pojkar.

Jag dör

Michel kommer snart!

Nu är det bara två veckor kvar till Michel kommer till Sverige igen! Det måste dock kännas lite snopet för honom för just då har han spenderat en vecka i Grekland, en vecka i Turkiet och sedan ska han komma till kalla Sverige. Stackaren. Fast det går nog ingen nöd på honom, mina kramar kommer hålla honom varm ändå.

Nu har jag i alla fall klarat första tentan... WIHO. Eller jag vet inte med säkerhet att jag har klarat den, men jag tror det. Lycka :)

Michel kommer hem från Grekland

Michel: "Aww that's the real kiss, as in internet-real-kiss, we've had in a long time!"

Igår när jag var på väg hem satt en ung kvinna bredvid mig och skrev dagbok. Jag blev nästan upprörd på något sätt. Där sitter hon och häller ut sina tankar i ord mitt på tunnelbanan där alla kan se. Det kändes fel.

Sen tänkte jag, att skriva dagbok på tunnelbanan är ju typ som att ha en blogg.

Fast jag skriver dagbok också, och den får ni verkligen inte läsa!

Michel och Emelie - simmarna

Aline och jag tillhörde från början samma hushåll så att vi skulle kunna vara systrar. Hon fick en underbar strandtomt som hon genast utnyttjade till fullo genom att lägga sig ner och solbada. På kort tid lyckades hon dock bränna sig...


Jag flyttade ut och flyttade in med Michel i hans hushåll! Vet inte hur jag lyckades men vi hade full attraktion så det var inte svårt att fixa ihop våra simmar alls. Här står vi på stranden till VÅR strandtomt.


En stjärnklar natt några dagar senare går Michel ner på knä och friar! Jag säger ja på en gång!



Under stjärnorna framför vårt underbara hus gifter vi oss också.

Unnireunion

För denna lördagsafton var Unni i Stockholm. Så jag, Mandy och Ella såg till att Unni skulle få njuta av en underbar sådan. Kvällen började tidigt vid BEA där mat och snacks skulle inhandlas för kvällen.

Största delarna av kvällen spenderades med att spela med andra ord. Det går ut på att gissa ordet som den andra i laget förklarar. Det var så roligt att det skrattades till tårar och magont. Här är de bästa kommentarerna:

Mandy: "Unnis bakdel"
Ella: "FLÄSK!"
Rätt svar: Rumpstek

Mandy *efter att jag hade sagt något elakt*: "Som Emelie, man pissar i sängen ungefär. Fan"
Rätt svar: Sängvätare

Ella: "Spelar piano. Vitt hår. Gammal."
Mandy: "Elton John"
Ella: "Nej. ASgammal"
Mandy: "Mozart!"
Rätt svar: Mozart

Ella: "Stad med bomber tror jag. Pappa på engelska på slutet. Väska på engelska! Pappa och väska på engelska"
Emelie: "Dad..Bag?"
Rätt svar: Bagdad

Ella: "En snickare på teve"
Unni: "Johnny? Mattias?"
Ella: "NEJ, en SVENSK. Han är askänd, har varit med i flera år!"
Rätt svar: Martin Timell

Unni: "Där kan man köpa smycken"
Ella: "Glitter!"
Rätt svar: Guldsmedsaffär

Unni: "Där man sover hmmhmmar man!"
Rätt svar: Greta Garbo

Ella: "Vattenfall i Afrika"
Unni: "Viktoriafallen"
Ella: "Nej det andra fallet"
Rätt svar: Niagarafallet



Det var längesedan jag har haft så roligt!

Ingen gillar mitt korta hår...

Emelie: "Du kommer att bli besviken när du ser mig..."
Mandy: "Har du klippt dig?"

DET ÄR SÅ FINT SÅ!

Jag är SÅ glad. Jag är oerhört lycklig och så underbart fylld av energi. Sådär exalterad som jag kan vara ibland. Så exalterad att jag inte vet var jag ska ta vägen.

Det finns dock ett problem. Jag kan inte avreagera mig! Aline ligger som död i soffan, Michel jobbar, Mandy pluggar. Jag skulle kunna skrika av glädje men nu är det bara fast i mig.

VAD SKA JAG GÖRA?